Vår syn

Vår syn på katastrofala risker som hot mot mänskligheten

Under det senaste seklet har människans situation förändrats radikalt – i många avseenden till det bättre. De vetenskapliga och tekniska landvinningarna är imponerande och i de flesta länder lever människorna både längre och bättre än tidigare.

Samtidigt har vårt sätt att leva skapat stora globala problem. En fyrfaldigande av antalet människor på jorden har inneburit att naturresurserna per capita krympt till en fjärdedel. Som en följd av detta och den kraftigt höjda levnadsstandarden i industriländerna, överförbrukar vi våra gemensamma naturresurser. Vi har dessutom på flera sätt påverkat det ekologiska systemet med svåröverskådliga konsekvenser och orsakat en klimatförändring med potentiella förödande följder för mänskligt liv. Parallellt har hotet att förinta oss genom massförstörelsevapen mänskligheten aldrig varit större än nu.

Människan har alltså för första gången i sin historia blivit kapabel att allvarligt störa, eller rent av förstöra, jordens ekosystem som vi är helt beroende av. Vi är på god väg att göra det.

Hur vi ser och agerar på riskerna och dessas hantering, är en stor och brådskande fråga som inte återspeglas i våra nuvarande globala styrning. Vårt ömsesidiga beroende av varandra och de växande globala riskerna efterfrågar ett effektivare globalt beslutfattande.

Global Challenges Foundations arbete inriktar sig främst mot att stimulera framtagandet av och stödet för effektivare beslutsmodeller som bättre ska kunna hantera tre överhängande risker och deras drivkrafter.

Riskerna

Idag utgörs, enligt vår uppfattning, de största globala katastrofala riskerna av tre delvis sammanhängande risker:

Klimatförändringen är det största enskilda, direkta hotet mot mänskligheten. Mänskliga utsläpp av växthusgaser har orsakat en global temperaturhöjning som på grund av kända och okända tröskeleffekter i ekosystemet kan leda till en fortsatt självdrivande uppvärmning med katastrofala följder för mänskligheten. Bland annat exceptionella väderfenomen, extrem torka, skogsbränder, ökenspridning, översvämningar och en kraftigt höjd havsnivå.

På grund av hittills helt otillräckliga åtgärder kan vi i dag inte, ens om vi vidtar de mest effektiva motåtgärderna, vara helt säkra på att undvika katastrofala följder.

Andra storskaliga miljöförstöringar (utöver utsläpp av växthusgaser) innefattar en mängd olika skeenden som allvarligt skadar jordens ekosystem och kan leda till biologisk kollaps. Från överutnyttjande av naturresurser och förstörelse av många ekosystem (exempelvis genom utfiskning, jordförstöring och skogsskövling) till nedsmutsning och förgiftning av vatten, jord och atmosfär, liksom utarmning av den biologiska mångfalden. Potentiella effekter är bland annat mat- och vattenbrist och försvagning av ekosystemets framtida motståndskraft.

Enligt Världsnaturfonden WWF skulle det redan i dag behövas fyra jordklots naturresurser för att alla nu levande människor ska kunna leva på samma sätt som industriländernas invånare gör i dag.

MassförstörelsevapenBortsett från att krig i sig är en humanitär katastrof, så innebär massförstörelsevapen en direkt risk för praktiskt taget obegränsat dödande. Kärnvapen, men även biologiska vapen som kan utvecklas både avsevärt billigare och mera i det fördolda, kan vålla storskaliga, katastrofala skador. På vägen mot ett avskaffande av dessa vapen krävs en global ordning där de i möjligaste mån registreras och kontrolleras.

Drivkrafterna

Vi identifierar framför allt tre drivkrafter bakom de globala katastrofal riskerna:

Befolkningstillväxten skapar både individuell lycka och en framtida potential för vår gemensamma utveckling. Genom sin stora omfattning är den dock en riskhöjande faktor. Om alla ska leva på industriländernas nivå kommer naturresurserna inte att räcka till. Därtill kommer att det stigande uttaget från naturen, oftast med fossila bränslen som hjälp, leder till en snabb ökning av föroreningar och restprodukter.

Befolkningsexplosionen under det senaste seklet är en orsak till det riskpanorama på global nivå som vi idag upplever. Befolkningsökningen väntas även fortsättningsvis bli stor. Enligt FN:s medelprognos blir vi år 2100 nästan femtio procent fler: 11,2 miljarder.

Om denna prognos blir verklighet försvåras arbetet väsentligt för ett acceptabelt slut för mänsklighetens klimatäventyr. Befolkningstillväxten kan mycket väl bli den avgörande faktorn för klimat- och miljökatastrofer.

Trots folkökningens dramatik nämns problemet sällan i den politiska debatten.

Fattigdomen är en stor, pågående katastrof i sig och ett moraliskt tillkortakommande för världssamhället. Att var åttonde medborgare inte får tillräckligt med mat, inte tillgång till rent vatten eller en grundläggande hälsovård vore otänkbart i fungerande nationalstater. Ändå är detta verkligheten i världssamhället.

Fattigdomen är också en synnerligen allvarlig drivkraft. Den förväntade globala befolkningsökningen fram till år 2100 är nämligen kopplad till människor som lever i fattigdom. En del av befolkningsökning i fattiga länder balanseras av befolkningsminskning i rikare länder. Visserligen förväntas befolkningsökningen ske i länder med i dagsläget låg miljöpåverkan (av ökningen på 3,6 miljarder beräknas 3,2 miljarder komma från Afrika), men utvecklingen mot en annan livsstil i enlighet med industriländers kan gå snabbt.

Dessa globala, med varandra sammanvävda risker och problem, måste analyseras och hanteras tillsammans.

Det politiskt betingade våldetRisken att utsättas för väpnat våld föder misstänksamhet, rädsla och hat mellan nationer och folkgrupper. Ett faktum som försvårar möjligheten att kunna möta de gemensamma, globala riskerna.

Dessutom skapar det politiska våldet och dess följder hela tiden nya, akuta problem som måste åtgärdas av världens politiker, ackompanjerat av ständiga inslag i nyhetsflödet med rubriker om krig, attentat, flyktingströmmar med mera vilket drar såväl allmänhetens som politikernas uppmärksamhet bort från större men långsiktigt viktigare problem.

Slutligen slukar militärbudgetarna ofattbara mänskliga och materiella resurser. Trots att alla nationer vill leva i fred, spenderar vi varje dag (!) nära 5 miljarder dollar på militärutgifter globalt, utan att skapa verklig säkerhet för någon. Världens i särklass största slöseri!

Hur stora är riskerna?

Eftersom klimatförändringen, annan miljöförstöring och massförstörelsevapen utgör de största direkta hoten mot mänskligheten fokuserar vi här i första hand på dessa risker.

Risk kan ju definieras som den möjliga skadan som kan inträffa multiplicerat med sannolikheten för att den inträffar. Detta betyder att när den möjliga skadan är oändlig eller nästan oändlig, som flera miljarder människors död, då blir i praktiken även risken oändlig om det finns den minsta tänkbara sannolikhet för katastrofen.

Det mesta tyder på att denna sannolikhet redan existerar när det gäller klimatförändringen, även om forskarna inte kan klä denna sannolikhet i säkra siffror. Den gemensamma nämnaren i nästan samtliga klimatnyheter och nya forskningsrön är att ”läget är värre än vi trodde”. Anledningen är bland annat de kända (men svårbedömda) och okända tröskeleffekterna i ekosystemet. I en nyligen framlagd forskarrapport i PNAS konstateras att ”redan vid 2 graders global uppvärmning kan vi passera en ”planetär tröskel” som leder till självdrivande uppvärmning, vilket i sin tur kan leda Jorden mot en s.k. ”Hot-House Earth”, en framtid med ännu högre temperatur och med ännu mer svårhanterliga globala miljörisker.” Sannolikheten att vi når en tvågradig uppvärmning är idag mycket hög. Riskerna ökar för varje dag tills vi har lyckats vända utvecklingen. Vi borde alltså göra allt som står i vår makt för att minimera klimatriskerna.

Skadorna från andra storskaliga miljöförstöringar kan bli mycket stora men kan också vara hanterbara. Här kan vi förhoppningsvis påverka utfallet i högre grad än i samband med klimatförändringen. De viktigaste – men också mycket svårbedömda - faktorerna som kommer att påverka skadorna är:

  • Den politiska viljan att snarast stoppa miljöförstörande verksamheter.
  • Befolkningsutvecklingen. Kan vi inte stoppa befolkningsökningen kommer den att öka riskerna exponentiellt.
  • I vilken mån vi lyckas omfördela resurser från de rikaste till de fattigaste länderna.

Det är omöjligt att även i detta sammanhang klä sannolikheter och risker i meningsfulla siffror. Men i och med att de potentiella skadorna är mycket stora bör vi också räkna med stora risker.

Hur stor är då risken för en världskatastrof på grund av massförstörelsevapnen? Svaret när det gäller kärnvapen är att sannolikheten för ett kärnvapenkrig är mycket svårbedömd. Enligt United Nations Institute for Disarmament Research (UNIDIR) har dock risken för ett kärnvapenkrig aldrig varit högre än nu sedan andra världskriget. Så länge kärnvapen existerar så finns det risk att de kommer att användas. Flera gånger i historien har det endast varit lyckliga omständigheter som hindrat utbrottet av ett kärnvapenkrig grundat på missförstånd och misstag.

Av de övriga massförstörelsevapnen är det främst de biologiska som kan leda till globala katastrofer. Här är riskerna än mera svårbedömda. Kostnaderna för att utveckla och tillverka biologiska vapen är ojämförligt lägre än för kärnvapen. Ett effektivt försvar mot dessa vapen är oerhört svårt, om inte omöjligt, att skapa.

De globala riskerna har blivit oerhört stora på grund av vår hittills långsamma och ineffektiva hantering av dem.

Varför har vi inte hanterat de globala riskerna bättre?

Mänskligheten har avsevärt ökat sina möjligheter att förgöra sig själv eftersom vi samtidigt undvikit att på allvar hantera de risker vi skapat. Det är emellertid inte svårt att hitta en rad orsaker till detta:

Världens snabba och radikala förändringBortsett från det senaste seklet har mänskligheten saknat förmågan att väsentligt försämra sin egen och kommande generationers levnadsvillkor. Vi har således aldrig tidigare behövt värdera storskaliga risker mot vår överlevnad. Vi har inte varit tvungna att tänka globalt och långsiktigt.

Komplexiteten hos de problem vi har att lösaKlimatfrågan är kanske den mest kända och mest analyserade av de stora globala riskerna. Kring klimatrisken kretsar, som vi såg ovan, en rad andra faktorer som förstärker hotbilden, alternativt hindrar och förhalar nödvändiga åtgärder.

Vårt politiska system är följaktligen inte anpassat till dagens verklighet. Vi försöker lösa dagens problem med gårdagens verktyg där mellanstatliga förhandlingar ofta styrs av nationella intressen och resulterar i åtgärder som är otillräckliga och/eller sena. Vårt tänkande, liksom det politiska systemet, domineras fortfarande av nationella perspektiv. Det finns i världssamhället inga politiker eller institutioner som har vare sig befogenhet eller ansvar för en effektiv hantering av globala risker.

Politikerna är ofta upptagna av de inhemska, kortsiktiga problem som väljarna är mest intresserade av. Inför det senaste riksdagsvalet i Sverige rankade väljarkåren de viktigaste problemen så här: sjukvård, invandring, skola, lag och ordning, äldreomsorg, ekonomi, jobb och pensioner. Först på nionde plats kom klimat och miljö. De övriga globala riskerna kom inte ens med på listan.

Akuta internationella problem och händelser, som krig, terrorism och flyktingströmmar, drar ytterligare såväl politikernas som allmänhetens uppmärksamhet bort från de viktigare och mer långsiktiga riskerna.

Avsaknaden av krismedvetandeMajoriteten av mänskligheten inser, inklusive de politiska ledarna, visserligen att klimatförändringen är ett stort problem, men tycks sakna insikten att hela mänsklighetens existens står på spel och att det gäller att agera nu. I Parisöverenskommelsen i december 2015 enades världens länder om att försöka begränsa den globala uppvärmningen till ”väl under 2 grader”, med en ambition att sträva mot 1,5 grader. De konkreta löften om utsläppsminskningar som hittills presenterats räcker, enligt forskarna, som bäst till att dämpa uppvärmningen till 3 grader.

Klimatriskerna förnekas eller underskattas av en del politiker och opinionsbildare av olika anledningar. De värsta katastroferna förväntas inträffa först om flera decennier, kanske ännu längre bort. När motåtgärder kräver ekonomiska eller trivselmässiga uppoffringar väljer somliga att förneka risken.

Klimatåtgärder kräver ändrade levnads- och konsumtionsvanor.

Avslutningsvis vill vi framhålla att befolkningsökningens förstärkning av de globala riskerna inte bara är grovt underskattad, den tycks också svår att hantera. Svårhanterliga globala risker kan bara hanteras effektivt genom globala beslut och gemensamma ansträngningar av alla nationer i samförstånd och med insikt om vårt ömsesidiga beroende av varandra.

Vår ambition är att påskynda den process som leder till en beslutsmodell som optimalt kan hantera riskerna. Läs mer om Global Challenges Foundation arbete under "om oss".