Supervulkanutbrott

Vad står på spel?

När supervulkanen Toba i Indonesien fick utbrott för omkring 74 000 år sedan kastades miljarder ton stoft och sulfater ut i atmosfären. Experter uppskattar att detta orsakade en global nedkylning med 3–5 grader i flera år och medförde en förödande förlust av växt- och djurliv. Vissa hävdar att Toba orsakade det största massutdöendet under mänsklighetens historia och att även människan stod på utrotningens rand. Supervulkanutbrott är händelser där minst 500 kubikkilometer partiklar slungas ut. Utbrott av denna storlek kan ske när som helst i framtiden, med katastrofala följder.

Hur mycket vet vi?

För att kunna bedöma sannolikheten för supervulkanutbrott måste vi stödja oss på ett relativt litet antal historiska observationer, vilket gör att uppskattningarna blir mycket osäkra. De data som finns pekar på att ett supervulkanutbrott kommer att ske med i genomsnitt 30 000–50 000 års mellanrum. Den senaste kända händelsen inträffade för 25 000 år sedan på Nya Zeeland. I nuläget kan vi inte förutse vulkanutbrott mer än några veckor eller månader i förväg, men forskare övervakar ett antal områden, bland annat Yellowstone i USA, som har identifierats som potentiella platser för ett framtida supervulkanutbrott.

Konsekvenserna av ett supervulkanutbrott är direkt beroende av mängden material som vulkanen slungar ur sig. Stoft och aska dödar befolkningen i närområdet och är förödande för jordbruket. Genom att sulfat och stoft släpps ut i atmosfären påverkas dessutom mängden solenergi som når jordytan, vilket kan leda till tillfällig global nedkylning och allvarliga miljöeffekter.

"I nuläget kan vi inte förutse vulkanutbrott mer än några veckor eller månader i förväg."

Vilka är de viktigaste faktorerna som påverkar risknivåerna?

  • I nuläget finns inga utsikter till att minska sannolikheten hos risken för supervulkanutbrott, men det kan finnas sätt att mildra konsekvenserna.
  • Genom att förbättra förmågan att identifiera vulkaner med potential för framtida superutbrott och att förutsäga utbrott kan man öka beredskapen och se till att det finns livsmedelslager som kan fungera mildrande vid ett tillfälligt sammanbrott i jordbrukssystemen.
  • Antalet dödsoffer kan minskas betydligt genom att man bygger upp motståndskraft och återhämtningsförmåga, främst potentialen att utnyttja livsmedelskällor som är mindre beroende av solljus – till exempel svampar, insekter och bakterier.

Vulkanutbrott

Vulkanutbrott mäts med en magnitudskala, en logaritmisk skala mellan 0 och 8, där en ökning med en enhet innebär att utbrottet har 10 gånger större massa. 0 definieras som att mindre än 10 000 kubikmeter magma släpps ut och högst upp på skalan (M 8) finns supervulkanutbrott där mer än 500 kubikkilometer magma släpps ut. Det kan jämföras med det största kända vulkanutbrottet under mänsklighetens historia, Tamboras utbrott i Indonesien år 1815, som hade en magnitud på 6. Då slungades 41 kubikkilometer magma ut, och mer än 70 000 människor dog. När Vesuvius fick utbrott år 79 e. Kr. och förintade de romerska städerna Pompeji och Herculaneum, lösgjordes ungefär 4 kubikkilometer magma, vilket innebär att magnituden var 5. Ett mer sentida utbrott, Mount St. Helens i delstaten Washington i USA år 1980, där drygt 0,5 kubikkilometer magma släpptes ut, hade magnituden 5,1.

VEI = Volcanic Explosivity Index

Granskad av

Stephen Sparks

Professor, School of Earth Sciences, University of Bristol

Globalt katastrofala vulkanutbrott: Riskhantering

Ansvaret för att bevaka vulkaner ligger främst på nationella institutioner som har vulkanobservatorier och som samarbetar med myndigheter och lokalsamhällen för att hantera risken. Under det senaste århundradet...

Läs mer