Ekologisk kollaps

Vad står på spel?

Ekosystem är grunden för mänskligt liv. De utför en rad funktioner som allmänt kallas ekosystemtjänster, utan vilka mänskliga samhällen och ekonomier inte skulle kunna fungera på nuvarande nivå. Vi är beroende av tjänsterna de tillhandahåller för att få luft, vatten, mat och fibrer, skydd och energi. Ekosystem kan klara av ett visst mått av påverkan från mänsklig användning utan negativa effekter – en egenskap som brukar kallas motståndskraft (resilience) – men det finns en tröskel eller brytpunkt (tipping point) bortom vilken systemet rubbas plötsligt och radikalt. Jordmånens kvalitet, färskvattentillgången och den biologiska mångfalden minskar då drastiskt, odlingskapaciteten störtdyker och de vardagliga livsförutsättningarna försämras kraftigt.

Det har inte forskats så mycket på området, men man har börjat hitta belägg för att ”ekosystemkollaps” kan orsakas av faktorer som bl.a. mänsklig påverkan och klimateffekter.

Lokal ekologisk kollaps kan ha varit orsaken till att civilisationen på Påskön gick under. Ett mer sentida exempel är den ekologiska kollapsen i och kring Aralsjön, som har haft dramatiska samhälleliga och ekonomiska följder för regionen, även om det har vidtagits åtgärder som medfört en märkbar återhämtning. De ekologiska förändringarna i Tchadsjön har berövat människor deras försörjning och haft dramatiska följder för folk och ekosystem i regionen. De minskande vattenresurserna och förstörelsen av sjöns ekosystem har dessutom fått allvarliga konsekvenser för hälsa och ekonomi för befolkningarna runt sjön. Fiskare och boskapsskötare har påverkats, och det har uppstått resursbaserade konflikter. I dagens starkt sammankopplade värld kan lokala störningar ibland leda till oavsiktliga ekologiska effekter för andra avlägsna områden. Denna utveckling kan eskalera tills större delen av alla ekosystem på jorden kollapsar. Om det inte finns tid för verklig återhämtning, och om det hela förstärks av klimatförändringens effekter, uppstår en kraftig minskning i planetens förmåga att på ett hållbart sätt härbärgera en stor och växande mänsklig befolkning.

"I dagens starkt sammankopplade värld kan lokala störningar ibland leda till oavsiktliga ekologiska effekter... Denna utveckling kan eskalera tills större delen av alla ekosystem på jorden kollapsar."

Hur mycket vet vi?

Ekosystem är komplexa gemenskaper av levande organismer i en ickelevande miljö, som kopplas samman av flöden av energi och näringsämnen. Ett ekosystems beteende är relativt stabilt över tid, men om jämvikten mellan vissa av dess element ändras bortom en viss tröskel kan systemen genomgå en ickelinjär, potentiellt katastrofal omvandling.

Mänskligt orsakade faktorer som påverkar ekosystems livskraft kan delas in enligt följande:

  • balansen i den lokala biologiska mångfalden ändras på grund av mänsklig intervention, specifikt genom att nya arter införs, eller genom överexploatering av växter och djur
  • den kemiska jämvikten i miljön – i jorden, vattnet och luften – ändras på grund av föroreningar
  • de lokala temperaturerna och vattnets kretslopp modifieras på grund av klimatförändring
  • habitat går förlorade, antingen för att de förstörs eller för att ekosystemet i mark- och vattensystem fragmenteras.

Det historiska skede vi befinner oss i beskrivs av forskare som början på en ny geologisk era, antropocen, i vilken människan är den huvudsakliga förändringsfaktorn på planetär nivå och förändrar själva naturens art. Sedan mitten av 1950-talet har mycket av det som bidrar till att göra planeten beboelig – till exempel halten av växthusgaser, skogbeväxta arealer, eller marina ekosystems hälsa – urholkats i allt snabbare takt.  En internationell expertgrupp identifierade år 2009 nio sammankopplade planetära gränser som det globala ekosystemet är beroende av och som gör att den mänskliga civilisationen kan blomstra. Man hävdar att mänskligheten har gått över säkerhetsnivåerna för fyra av dessa planetära gränser, och att vi nu verkar i en zon med hög risk för biosfärens integritet och biogeokemiska flöden och troligen kommer att överskrida alla nio gränser och lämna det trygga ekologiska verksamhetsutrymme i vilket mänskligheten har blomstrat.

Nya belägg pekar på att det krävs en omställning för att hejda den människodrivna nedåtspiralen för livet på jorden.

Vilka är de viktigaste faktorerna som påverkar risknivåerna?

Genom att utveckla och börja använda ny teknik eller nya produktionsmodeller som är mindre resurskrävande och/eller förorenar mindre kan man minska risken för ekologisk kollaps. Det kan man också genom att röra sig mot hållbara livsstilar – mer specifikt genom att förändra konsumtionsmönster, möjligen samtidigt som man förändrar beteenden.

Man uppskattar att ekosystemtjänster är värda mer än dubbelt så mycket som hela världens BNP om man beräknar hur mycket de bidrar till människors välfärd. Om man bygger in värdering av ekosystem i ekonomiskt beslutsfattande, och använder robusta miljöredovisningssystem i företag och nationella ekonomier, så bidrar man till att minska risken.

Globala styrningsmekanismer för bevarande av ekosystem och minskning av föroreningar, i synnerhet större samordning mellan styrning av ekosystem och ekonomi och handel, är särskilt viktiga, eftersom många ekosystem inte håller sig inom nationsgränser, och handel är en stor drivkraft för ekosystemkollaps.

Ekosystemkollaps i Australien och Antarktis

Nyligen gjordes en forskningsstudie som bedömde tecken på kollaps i 19 ekosystem (både på land och till havs) som täcker ungefär 1,5 procent av jordens yta från norra Australien till den antarktiska kusten. Studien tittade på miljöförändringar under de senaste 30 åren och använde fyra kriterier för att bedöma kollaps (abrupt, jämn, stegvis och växlande). Man hittade tecken på lokal kollaps i samtliga 19 ekosystem, även om inget av dem hade kollapsat över hela sitt område. Kollapserna var en följd av att ekosystemen utsattes för flera olika sorters påverkan samtidigt, bl.a. från den globala klimatförändringen (t.ex. temperaturhöjning, ändrad nederbörd och havsförsurning) och från regional mänsklig påverkan (t.ex. habitatförlust, föroreningar och vattenuttag), vilka tillsammans urholkade den biologiska mångfalden. För att hantera denna ekosystemkollaps rekommenderar författarna att man agerar i tre steg: främjar medvetenheten om ekosystemens värde, förutser och förebygger den press de utsätts för, och vidtar åtgärder mot effekterna genom återställning och restaurering av ekosystem samt anpassning till förändringarna.

Granskad av

Philip Osano

Forskare i naturresurser och ekosystem vid Stockholm Environment Institute

Ekologisk kollaps: Riskhantering

Samtidens miljörisker är i allt högre grad globala till sin skala, sin omfattning och sina konsekvenser, och det finns starka kopplingar både mellan länder och över hela kontinenter....

Läs mer