Ekologisk kollaps

Vad står på spel?

Ekosystemen är grunden för mänskligt liv. De utför en rad funktioner som allmänt kallas ekosystemtjänster, utan vilka mänskliga samhällen och ekonomier inte skulle kunna fungera på nuvarande nivå. Vi är beroende av dem för att få luft, vatten, mat, skydd och energi. Lokal ekologisk kollaps kan ha varit orsaken till att civilisationen på Påskön gick under. Ett mer sentida exempel är den ekologiska kollapsen i och kring Aralsjön, som har haft dramatiska samhälleliga och ekonomiska följder för regionen. Ekosystem kan klara av ett visst mått av påverkan från mänsklig användning utan negativa effekter (en egenskap som brukar kallas motståndskraft och återhämtningsförmåga), men det finns en tröskel eller brytpunkt bortom vilken systemet rubbas plötsligt, radikalt och ibland oåterkalleligt. Jordmånens kvalitet, färskvattentillgången och den biologiska mångfalden minskar drastiskt, odlingskapaciteten störtdyker och de vardagliga livsförutsättningarna försämras kraftigt. När befolkningar tvingas flytta och tidigare livsmedelskällor försvinner ökar trycket på andra områden, så att en lokal rubbning kan vidgas till att de flesta ekosystem världen över försämras snabbt och oåterkalleligt, så att planetens förmåga att föda en stor mänsklig befolkning påverkas drastiskt.

"Sedan 1950-talet har många element som bidrar till att planeten är beboelig urholkats i allt snabbare takt."

Hur mycket vet vi?

Ekosystem är komplexa gemenskaper av levande organismer i en ickelevande miljö, som kopplas samman av flöden av energi och näringsämnen. Ett ekosystems beteende är relativt stabilt över tid, men om jämvikten mellan vissa av dess element ändras bortom en viss tröskel kan systemen genomgå en ickelinjär, potentiellt katastrofal omvandling.

Mänskligt orsakade faktorer som påverkar ekosystems livskraft kan delas in enligt följande:

  • balansen i den lokala biologiska mångfalden ändras på grund av mänsklig intervention, specifikt genom att nya arter införs, eller genom överexploatering
  • den kemiska jämvikten i miljön ändras på grund av föroreningar
  • de lokala temperaturerna och vattnets kretslopp modifieras på grund av klimatförändring
  • livsmiljöer går förlorade, antingen för att de förstörs eller för att ekosystemet fragmenteras.

Det historiska skede vi befinner oss i beskrivs av forskare som början på en ny geologisk era, antropocen, i vilken människan är den huvudsakliga förändringsfaktorn på planetär nivå och förändrar själva naturens art. Sedan mitten av 1950-talet har mycket av det som bidrar till att göra planeten beboelig – till exempel en hälsosam balans av växthusgaser, skogbeväxta arealer, eller marina ekosystems hälsa – rubbats eller urholkats i allt snabbare takt.  En internationell expertgrupp identifierade år 2009 nio sammankopplade planetära gränser som det globala ekosystemet är beroende av och som gör att den mänskliga civilisationen kan blomstra. Forskarrapporten pekar på att vi har gått över säkerhetsnivåerna för fyra av dessa planetens gränser, och att vi nu verkar i en zon med hög risk för biosfärens integritet och biogeokemiska flöden. Om vi inte snabbt vänder på utvecklingstrenderna och antar ett nytt, hållbart paradigm, kommer vi troligen att överskrida alla nio gränserna, och lämna den trygga ekologiska miljö som mänskligheten hittills utvecklats i.

"Om vi inte snabbt vänder på utvecklingstrenderna kommer vi troligen att lämna det trygga ekologiska verksamhetsutrymme i vilket mänskligheten har blomstrat."

Vilka är de viktigaste faktorerna som påverkar risknivåerna?

  • Genom att utveckla och börja använda ny teknik eller nya produktionsmodeller som är mindre resurskrävande och/eller förorenar mindre minskar man risken för ekologisk kollaps. Det gör man också genom att röra sig mot hållbara livsstilar – mer specifikt genom att förändra sina konsumtionsmönster.
  • Man uppskattar att ekosystemtjänster är värda mer än dubbelt så mycket som hela världens BNP om man beräknar hur mycket de bidrar till människors välfärd. Om man bygger in värdering av ekosystem i ekonomiskt beslutsfattande, och använder robusta miljöredovisningssystem i företag och nationella ekonomier, så bidrar man till att minska risken.
  • Globala styrningsmekanismer för bevarande av ekosystem och minskning av föroreningar, i synnerhet större samordning mellan styrning av ekosystem och handel, är särskilt viktiga, eftersom många ekosystem inte håller sig inom nationsgränser, och handel är en stor drivkraft för ekosystemkollaps. Det här är ett framväxande område inom global styrning, som man exempelvis har börjat använda för att bedöma synergier och avvägningar mellan hållbarhetsmålen.

Planetära gränser

År 2009 lade en internationell expertgrupp fram ett förslag till ett ramverk med nio planetära gränser som det globala ekosystemet är beroende av och som gör att den mänskliga civilisationen kan blomstra. Var och en av de nio gränserna kännetecknas av trösklar eller brytpunkter, och om dessa överskrids medför det en hög risk för plötslig och oåterkallelig miljöförändring som kan göra planeten mindre gästvänlig för mänskligt liv. Den senaste forskningen pekar på att vi genom mänsklig aktivitet i dag har gått utanför det säkra området när det gäller fyra av de nya planetära gränserna som identifierats.

Tchadsjön: Ett exempel på ekologisk kollaps

Förändringarna i Tchadsjön har kallats för en miljökatastrof. De har inte bara berövat människor deras levebröd, utan också medfört en förlust av ovärderlig biologisk mångfald. Tchadsjön ligger på gränsen mellan Tchad, Nigeria, Niger och Kamerun. På 1960-talet klassades den som världens sjätte största sjö, men på 60 år har den krympt med 90 procent på grund av överutnyttjande av vatten, utdragen torka, och klimatförändringens effekter. Sjöns area har minskat från 26 000 kvadratkilometer år 1963 till mindre än 1 500 kvadratkilometer i dag, och över 40 miljoner människor har förlorat sin försörjning. Förändringen brukar förklaras med en komplex växelverkan mellan flera faktorer, bland annat att den är så grund, förändrad mänsklig användning av vattnet för t.ex. bevattning, och klimatförändringens effekter. I en vetenskaplig bedömning av sjöns situation klassades sötvattensbristen som allvarlig och som en primär faktor som påverkar andra förändringar, bland annat habitatförändring och minskande fiskproduktion. Minskningen av vattenresurser och utarmningen av sjöns ekosystem medför svåra hälsoeffekter och ekonomiska följder för befolkningen runt Tchadsjön. Fiskesamhällen och herdesamhällen har drabbats, och resursbaserade konflikter har uppstått.

Granskad av

Maria Ivanova

Docent i global styrning, chef för Center for Governance and Sustainability vid University of Massachusetts...

Läs mer Visa mindre

Philip Osano

Forskare i naturresurser och ekosystem vid Stockholm Environment Institute

Ekologisk kollaps: Riskhantering

Samtidens miljörisker är i allt större grad globala till sin skala, sin omfattning och sina konsekvenser. Men åtgärderna för att hantera dem måste vidtas både på global nivå...

Läs mer