Katastrofal klimatförändring

Vad är det som står på spel?

Diskussioner om klimatförändring brukar fokusera på låg- eller medelnivåscenarier – dvs en temperaturökning på mellan 1 och 3 grader C. En sådan ökning skulle få allvarliga konsekvenser, och skulle potentiellt kunna ha förödande effekter på miljön och på mänskliga samhällen. Vid medelnivåscenarierna (2-3 grader C) skulle hela ekosystem kollapsa, och stora jordbruksarealer skulle gå förlorade, liksom de flesta tillförlitliga sötvattenkällorna, med storskaligt lidande och instabilitet som följd. Stora kuststäder, som New York, Shanghai och Mumbai, skulle till större delen hamna under vatten, och befolkningen i låglänta kustområden – i nuläget över en miljard människor – skulle kanske behöva flytta.

Men det finns också en icke försumbar, men mer sällan beaktad, risk att vi hamnar i sannolikhetsfördelningens bortre ände där temperaturen stiger mer än 3 grader C. Detta skulle leda till oerhörda förluster av landmassor och ekosystem. Vid en temperaturökning med 6 grader eller mer övergår förstörelsens omfattning vår modelleringsförmåga, och sannolikheten är då stor att den mänskliga civilisationen går under.

Hur mycket vet vi?

Jordens klimat påverkas av halten i atmosfären av vissa gaser, de så kallade växthusgaserna (GHG). De viktigaste är koldioxid och metan. På grund av mänsklig aktivitet sedan den industriella revolutionen är atmosfärhalterna av växthusgaser, som oftast uttrycks i miljondelar (ppm), på en högre nivå än de varit på hundratusentals år.

Forskare har visat att förhållandet mellan den totala mängden utsläppta växthusgaser och resulterande temperaturökning är mer eller mindre linjärt. Men forskningsvärlden är numera även ense om att klimatförändring är ett ickelinjärt fenomen, där tröskeleffekter spelar en avgörande roll. När uppvärmningen når över en viss nivå utlöses självförstärkande återkopplingseffekter, och halten växthusgaser ökar snabbt.

De exakta tröskelnivåerna och scenarierna är oklara, men vi vet att risknivån ökar med ökande temperatur. Med de utsläppslöften som förhandlades fram vid klimatmötet i Paris är sannolikheten över 90 procent för att uppvärmningen blir större än 2 grader, och det är bara ”troligt” att den håller sig under 3 grader (mer än 66 procent). Med andra ord: Även om de nuvarande löftena infrias så finns det upp till 33% sannolikhet för att klimatförändringen överstiger 3 grader. I dagsläget ser vi inte ut att kunna hålla löftena.

Vid 3 grader

Om klimatförändringen når 3 graders uppvärmning skulle större delen av Bangladesh och Florida dränkas. Stora kuststäder som Shanghai, Lagos och Mumbai skulle översvämmas, och troligen skulle det skapas stora flöden av klimatflyktingar. De flesta av världens regioner skulle drabbas av en betydande nedgång i livsmedelsproduktionen och ökande antal extrema väderhändelser – värmeböljor, översvämningar eller stormar. Detta sannolika scenario för en 3-procentig ökning tar inte hänsyn till den ansenliga risken för att självförstärkande återkopplingseffekter träder i kraft när en viss tröskel uppnås, vilket skulle medföra en ständig temperaturökning. Bland potentiella trösklar finns att den arktiska permafrosten smälter så att det lösgörs metan i atmosfären; avskogning, som skulle släppa ut koldioxiden som för tillfället är bunden i Amazonas och norra halvklotets skogar; eller att polarisarna smälter, så att de inte längre reflekterar bort ljus och värme från solen.

3°C

Efter åratal av ansträngningar och efter att stora resurser lagts på flygtrafiksäkerhet har vi kommit till en punkt där i genomsnitt 27 flygolyckor sker varje år. Om det var lika sannolikt att dö i en flygkrasch som det är att den globala temperaturen ökar med 3 grader så skulle det dö 15 miljoner människor om året i flygolyckor.

Vilka är de viktigaste aktiviteterna som kan påverka risknivåerna?

Klimatförändring är ett komplext fenomen. För att minska risken är fyra aktiviteter är särskilt avgörande:

  • Minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären på grund av mänsklig aktivitet. Koldioxid kommer främst från förbränning av fossila bränslen för energi och transport. Detta i sin tur påverkas av befolkningstillväxt och ohållbara produktions- och konsumtionsmodeller. Utsläpp av metan är främst kopplat till storskalig djurhållning, som motiveras av efterfrågan på kött, ull och mjölkprodukter.
  • Skydda våra ekosystem, främst skogar och kustnära marina ekosystem. Dessa system lagrar stora mängder koldioxid, Om dessa förstörs kan följden bli storskaliga utsläpp av växthusgaser i atmosfären.
  • Den tredje faktorn är vår kapacitet till global samordning för att minska utsläppen. Den kan påverkas positivt om vi får en bättre förståelse av klimatrisk och tröskeleffekter i den bortre änden av fördelningen, så att insikten om hur bråttom det är ökar, med snabbare åtgärder som följd.
  • Slutligen ökas risken för katastrofal klimatförändring av otillräcklig kunskap om och förståelse av dess konsekvenser och vår sårbarhet, vilket i sin tur påverkar vår förmåga att bygga motståndskraft och återhämtningsförmåga. Eftersom globala katastrofrisker är komplexa och har så många kopplingar till varandra måste det troligen till en integrerad forskningsagenda så att relaterade utmaningar och dilemman kan hanteras – till exempel att försöka minska risken för katastrofal klimatförändring med hjälp av solstrålningskontroll (solar geoengineering), som kan vara farlig på andra sätt – och så att den mänskliga utvecklingen kan ske på ett säkert sätt.

Städer som löper störst risk att drabbas av översvämningar vid kusten

Kuststäder löper särskilt stor risk att drabbas av klimatförändringen, i både i-länder och u-länder. Detta är desto mer relevant som man uppskattar att det i nuläget bor 1 miljard människor i kustområden, på lägre höjd än 20 meter över havet, många av dem i Asien.

Enligt en undersökning som utgår från det absoluta uppskattade värdet på potentiella förluster är det följande storstäder som löper störst risk att översvämmas fram till år 2050: Guangzhou - Kina, Mumbai - Indien, Kolkata - Indien, Guayaquil - Ecuador, Shenzhen - Kina, Miami - USA, Tianjin - Kina, New York - USA, Ho Chi Minh staden - Vietnam, New Orleans - USA.

Risken för kuststäder på grund av klimatförändring kan mätas på flera olika sätt. Om vi beaktar den ökade risken för att en oförberedd stad drabbas med plötslig katastrof som följd, så är det enligt samma undersökning Alexandria, Barranquilla, Neapel, Sapporo och Santo Domingo som svävar i störst fara.

Varför är isen viktig?

Den arktiska regionen består till större delen av hav och täcks av ett istäcke med en area på ungefär 14,4 miljoner kvadratkilometer – ungefär halva Afrikas yta. Is reflekterar ljus, och absorberar därför mindre av solens värme och energi. Om isen smälter på grund av klimatförändringen och ersätts med öppet hav, så minskar mängden solstrålning som reflekteras tillbaka ut i rymden. Följden blir att planeten värms upp ännu mer.

I nuläget lagras också stora mängder vatten i form av is på land – främst på Grönland, i Antarktis, samt som glaciärer i bergskedjor. Man förutspår att ungefär 1 meters havsnivåhöjning på grund av smält landis för tillfället är oundviklig, men det kan bli värre än så. Om hela Grönlands istäcke skulle smälta skulle det potentiellt kunna öka världshavens nivå med över 6 meter. Om all is som nu finns på land och över polarområdena smälter så ökar havsnivåerna med över 65 meter, med följden att större delen av planetens bebodda yta på alla kontinenter översvämmas.

Folkomflyttningar på grund av klimatförändring

En viktig effekt av klimatförändringen är att extrema väderhändelser – främst översvämningar och stormar – blir mer frekventa och större. De påverkar bebyggd miljö, dricksvattentillgång och andra resurser som behövs för det dagliga livet. De påverkar också samhällsstrukturer, och leder ofta till att stora mängder människor måste lämna sina hem. Det är komplicerat att ange orsakssamband på ett exakt sätt, men det finns betydande kvantitativa och kvalitativa data om tidigare folkomflyttningar på grund av naturkatastrofer. Enligt 2015 års Global Estimates-rapport från Internal Displacement Monitoring Centre har i genomsnitt 26,4 miljoner människor om året tvingats lämna sina hem sedan 2008 på grund av naturkatastrofer, varav 85 procent var väderrelaterade. Det motsvarar en person per sekund.

Civilisationer som gått under på grund av klimatförändring

Det finns historiska belägg för minst tre fall där civilisationer har gått under på grund av lokala effekter av klimatförändring.

  1. Nordiska vikingar bosatte sig på Grönland och blomstrade under den varma perioden på medeltiden (800–1200 e. Kr.). På 1300-talet började en nedkylningsperiod som kallas ”lilla istiden”. Det blev allt svårare att odla grödor på Grönland. I mitten av 1500-talet hade det ändrade klimatet bidragit till att vikingarna övergav sina bosättningar och flyttade till varmare ställen.
  2. Khmerriket blomstrade mellan år 802 och 1431. Huvudstaden Angkor Wat var en av de äldsta städerna med vattensystem. Där fanns ett sofistikerat bevattningssystem som såg till att vattenreserverna var optimala för befolkningens ökande behov. På 1300- och 1400-talet inträffade flera årtionden med svår torka, med inslag av häftiga monsunöversvämningar. Följden blev politisk och social oro, som till slut ledde till rikets sammanbrott.
  3. Mellan 3300 och 1700 f. Kr. utvecklade Induscivilisationen en sofistikerad infrastruktur och stadsplanering. Folkmängden antas ha nått över 5 miljoner. En 200 år lång torka som började kring 2000 f. Kr. gjorde att jordbruket blev ohållbart, och städerna övergavs gradvis.

I samtliga tre exempel var klimatförändringen lokal och inte orsakad av mänskliga handlingar. Civilisationerna som drabbades kunde inte förutse miljöförändringen. Den klimatförändringsrisk vi står inför i dag är global till sin art, vilket är olycksbådande för mänskligheten. Om vår civilisation på den här planeten kollapsar finns det för tillfället ingen alternativ plats där mänskligheten kan blomstra. Men tack vare framsteg i vetenskap och teknik har vi blivit medvetna både om risken vi står inför och om vårt inflytande över den. Följden är att vi för första gången i vår historia har möjligheten att minimera risken för civilisationskollaps på grund av klimatförändring.

Granskad av

Leena Srivastava

Rektor vid TERI-universitetet, New Delhi

Katastrofal klimatförändring: Riskhantering

Den pågående klimatförändringen har beskrivits som ett synnerligen svårhanterligt problem. Det kräver att beslutsfattare agerar snabbt. Problemet i dagsläget är att inte finns några globalt ansvariga som kan...

Läs mer