Anslag till forskningsöversikter

Stiftelsen Global Challenges Foundation kan ge anslag för forskningsöversikter om globala katastrofrisker och bristen på global styrning på området. Vi välkomnar ansökningar som fokuserar på ett av två breda ämnen, eller båda:

  1. Pådrivande faktorer för globala katastrofrisker
  2. Bristen på global styrning

Stiftelsen kommer att dela ut upp till 10 anslag à 10 000 euro. Uppgiften blir att skriva en rapport som ger en översikt över aktuell forskning och kunskap på området, och belyser frågor som kräver mer forskning. Stiftelsen kommer att använda rapporterna som underlag för framtida, mer omfattande utlysningar om stöd till innovation och forskning, och kan även komma att publiceras som del av en ny serie temarapporter. Författarna kan komma att bjudas in för att presentera sina resultat vid arrangemang som helt eller delvis anordnas av Global Challenges Foundation.

Bakgrund

Under det senaste seklet har människans situation förändrats radikalt – i många fall till det bättre. Människor lever bättre och längre än förut. De vetenskapliga och tekniska landvinningarna är imponerande. Samtidigt har utvecklingen medfört nya eller stärkta hot mot mänskligheten, bland annat den globala klimatförändringen och annan storskalig miljöförstörning, samt massförstörelsevapnen.

Dessa risker kan klassas som globala katastrofrisker i den meningen att de är ett hot mot människors liv och hälsa i global skala. En del av dem är existentiella risker, det vill säga att de kan medföra människans utrotning eller den mänskliga civilisationens slut.

Dessutom har vi den extrema fattigdomen och överbefolkningen, som dels är stora globala problem i sig, och dels bidrar till och förstärker andra globala katastrofrisker, till exempel genom att förstärka miljöproblem och skapa konflikter och politisk oro. Olika globala katastrofrisker och riskförstärkande faktorer är ofta sammankopplade och påverkar varandra. På det viset bildar de ett globalt katastrofriskkomplex.

Det finns visserligen ingen etablerad och exakt definition av globala katastrofrisker, men de kännetecknas av att de har potentiella följder som skulle bli verkligt katastrofala, det vill säga hota liv eller välfärd för en betydande del av mänskligheten, och ha global omfattning. De är också globala i den meningen att ingen enskild stat eller grupp av stater kan skydda sina medborgare genom att agera ensidigt. För att mildra riskerna krävs det globalt samarbete.

Det står även klart att dagens internationella system inte är rustat att hantera globala katastrofrisker på ett fungerande och rättvist sätt. Riskerna är globala och kräver globala lösningar, men makten att fatta och genomföra politiska beslut som påverkar riskerna ligger fortfarande hos de enskilda staternas ledningar. Därmed finns det en brist på global styrning som måste avhjälpas. Det är därför av yttersta vikt att stärka och/eller reformera dagens institutioner för global styrning, så att deras kapacitet att åtgärda de mest akuta globala riskerna ökar.

I en värld som präglas av allt större ömsesidigt beroende skulle den globala styrningen kunna omfatta olika former av transnationellt samarbete, organisation och regler med syftet att samordna gemensamma frågor globalt. En central uppgift för Global Challenges Foundation är att främja idéer om hur man kan förbättra befintliga institutioner för global styrning, och om vilka nya institutioner som behövs för att globala katastrofrisker ska kunna mildras på ett bra sätt.

För att kunna se vilka reformer av den globala styrningen som behövs för att hantera globala katastrofrisker, och för att kunna bedöma de lösningar som förs fram, måste man förstå drivkrafterna bakom riskerna. Ofta vet forskarna hur bråttom det är att agera globalt och vad som behöver göras, men kunskapen omsätts inte i verksamma politiska beslut. FN:s miljöprogram (UNEP) publicerade nyligen en rapport som betonar att det krävs ett starkt och dynamiskt gränssnitt mellan forskning och politik till stöd för global styrning på miljöområdet (United Nations Environment Programme (2017). Strengthening the Science-policy Interface: A Gap Analysis. Nairobi). När det gäller den globala klimatförändringen så erbjuder FN:s klimatkonvention ett systematiskt nationellt rapporteringssystem för antropogena växthusgasutsläpp. Men klyftan mellan vetenskaplig evidens och politiska beslut är fortsatt bred. Bevakningen är mindre systematisk och sammanhängande för många andra risker, och gränssnittet mellan forskning och politik ännu svagare.

Det första temat i den här utlysningen fokuserar därför på att kartlägga befintlig kunskap och forskning om faktorerna som driver de mest brännande globala katastrofriskerna, hur de är sammankopplade med och påverkar varandra, i vilken mån de kan kvantifieras – antingen för sig eller som ett enda riskkomplex – och kopplas till politiska åtgärder, vilka vetenskapliga system som finns för att övervaka specifika pådrivande faktorer för globala katastrofrisker, och i vilken mån de kan generaliseras till andra risker.

Det andra temat fokuserar på att analysera bristen på global styrning. För att underlätta de reformer av den globala styrningen som krävs för att mildra de globala katastrofriskerna måste man ha en rättvisande bild av styrkorna och svagheterna i dagens praxis inom global styrning. När man analyserar bristen på global styrning måste man därför bland annat ge en översikt av hur styrningen i dag ser ut när det gäller globala katastrofrisker, och identifiera de främsta hindren för bättre riskmildring.

Uppgiften

Upp till 10 anslag à 10 000 euro kommer att delas ut, uppdelat på ovanstående två teman.

De som beviljas anslag förväntas leverera en rapport på 20-30 sidor med en översikt av befintlig kunskap och forskning på det område som ansökan gällde, och peka ut områden där det finns viktiga kunskapsluckor och där det krävs mer forskning.

Översikterna är tänkta att utgöra bakgrund till Global Challenges Foundations egna prioriteringar och utformningen av framtida, mer omfattande utlysningar om stöd till forskning och innovation. Författarna får gärna publicera sitt arbete i akademiska tidskrifter m.m., men bör meddela stiftelsen innan sådan publicering sker och diskutera hur stiftelsens stöd ska uppmärksammas, samt eventuellt samordna kommunikationen kring publiceringen. Rapporterna kan även komma att publiceras i någon form av stiftelsen, och författarna bör vara beredda att presentera sina resultat vid arrangemang som helt eller delvis anordnas av Global Challenges Foundation.

Rapporterna ska lämnas in senast 3 månader efter att avtalet ingåtts och finansieringen mottagits.

Så här ansöker du

Global Challenges Foundation efterlyser ansökningar från akademiker, praktiker och andra med omfattande kunskap om globala katastrofrisker och/eller global styrning.

  1. Ladda ner ansökningsformuläret.
  2. Öppna och fyll i det med Adobe Acrobat Reader (kan laddas ner här: https://get.adobe.com/reader/) 
  3. Skicka den ifyllda ansökan till: applications@globalchallenges.org.

Följande ska ingå i ansökan:

  • En presentation av författaren, med bl.a. utbildning, akademisk examen och eventuell institutions- eller organisationstillhörighet, arbetslivserfarenhet, tidigare relevanta publikationer m.m., som förklarar varför sökanden är lämplig för uppgiften.
  • Förslag till ämne och sammanfattning av tilltänkt innehåll och de metoder som ska användas.
  • Motivering: varför är ämnet relevant?

Sista datum för ansökan: 6 juni 2019.

Kontakta oss på  applications@globalchallenges.org om du har frågor.

Anmäl intresse här om du vill bli informerad om framtida utlysningar från Global Challenges Foundation.

Läs mer om forskningsöversikterna