Klimatmanipulering

Vad är det som står på spel?

Genom två olika uppsättningar ny teknik som på engelska tillsammans kallas geoengineering, klimatmanipulering, kan man nu potentiellt manipulera atmosfären för att minska klimatrisk.

Den första uppsättningen tekniker avlägsnar aktivt koldioxid från atmosfären, och kan utgöra en bestående lösning på klimatförändringen om utsläppen till slut minskar till noll.

Den andra, som kallas SRM (solar radiation management, ordagrant ”solstrålningshantering”), innebär att ljus och värme från solen reflekteras tillbaka ut i rymden, främst genom att sulfater och andra partiklar skickas ut i stratosfären. SRM är klart för test, men tekniken är inte bara hoppingivande – det finns också oro för att den skulle kunna ha dramatisk påverkan på klimatstabiliteten.

Hur mycket vet vi?

SRM är den enda kända metoden för att snabbt hejda, eller till och med vända, den globala temperaturens stigning. Den gör visserligen inget åt grundorsaken till klimatförändringen, men kan användas för att hålla temperaturerna i schack under en övergångsperiod, eller utgöra ett skydd mot en ”klimatnödsituation”. Dock vet vi mycket lite om exakt vilka effekter tekniken kan ha. Klimatmanipulering medför potentiellt stora risker, främst att den kan destabilisera lokala och globala nederbördsmönster, eller få andra oväntade effekter på klimatet och olika delar av det globala ekosystemet. Vi vet dessutom att om man abrupt upphör att använda SRM, så kan följden bli en snabb och kraftig global uppvärmning som inte ger natur eller samhällen tid att anpassa sig.

En fullständig intervention med klimatmanipuleringsteknik skulle kräva betydande investeringar och innebära en drastisk minskning av växthusgasutsläpp. Men enligt en del uppskattningar skulle SRM ensamt kunna användas som tillfällig lösning  för en relativt låg kostnad av 10 miljarder dollar per år. Kostnaden är så pass låg att det är rimligt att enskilda stater, eller till och med förmögna personer eller företag, kan använda tekniken efter eget gottfinnande, utan att ta vederbörlig hänsyn till andras intressen. Det skulle kunna leda till allvarliga geopolitiska slitningar. Om bieffekterna visar sig vara negativa skulle det också relativt snabbt kunna medföra klimatkaos på grund av obetänksamt mänskligt ingripande.

"SRM är den enda kända metoden för att snabbt hejda, eller till och med vända, den globala temperaturens stigning."

Vilka är de viktigaste faktorerna som påverkar risknivåerna?

  • Det är troligen redan för sent att klara av Parisavtalets temperaturmål, och därför blir det sannolikt nödvändigt att i någon mån använda koldioxidborttagning och kontroll av solstrålningen, något som i sig medför risker.
  • Om inte kraftiga åtgärder för att minska växthusgasutsläppen vidtas, ökar sannolikheten för att man kommer att tillämpa teknik för klimatmanipulering. Omvänt skulle klimatmanipulering kunna utgöra en allvarlig moralisk fara, genom att det leder till att länder låter bli att minska sina utsläpp.
  • Genom att få bättre kunskap om klimatsystemet får vi även bättre kunskap om riskerna med klimatmanipulering, vilket kan leda till mycket mer säkra interventionsmetoder.
  • En viktig riskfaktor är potentialen för självsvåldig användning från enskilda parters sida. Den risken skulle kunna minskas med hjälp av bättre ramverk för global samordning.

Koldioxidborttagning

För att sänka koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären till acceptabla nivåer räcker det inte med att drastiskt minska utsläppen. En del av den koldioxid som ansamlats i atmosfären måste också tas bort, och förvaras i annan form. Vissa sådana lösningar är redan tekniskt möjliga och har införts, till exempel återskogning, som kan binda en del koldioxid i form av trä, som i sin tur kan användas som byggnadsmaterial, vilket gör att en del av den byggda miljön fungerar som kolsänka. Men mängden koldioxid som måste tas bort är så stor att man måste överväga också andra tekniker, och inga sådana har utvecklats i tillräcklig skala. Bland de främsta kandidaterna finns direktuppfångning ur luften (DAC), där koldioxiden binds på kemisk väg, och koldioxidlagring från biomassa (BECCS), som innebär att koldioxid fångas upp omedelbart när man bränner biomassa i kraftverk. Andra tekniker övervägs också, till exempel påskyndad mineralvittring, ökning av havens alkalinitet, havsgödsling, och olika sätt att förvalta mark så att kolhalten i jorden ökar. Alla dessa metoder innebär betydande risker för miljö, samhälle och ekonomi, som måste hanteras i relation till riskerna med andra ingrepp, eller riskerna med att inte göra något alls.

Till skillnad från läget när det gäller solstrålningskontroll finns det institutionella ramar för att hantera koldioxidborttagning i flera olika forum, till exempel FN:s klimatkonvention, konventionen om biologisk mångfald, och Londonprotokollet, även om mycket arbete återstår när det gäller styrningen. Utmaningarna när det gäller styrning är bland annat att inrätta tydliga avtal mellan länder om ansvaret för att ta bort koldioxiden ur atmosfären, ta fram transparenta ramverk för att mäta, rapportera och verifiera koldioxidborttagning, samt att stärka det internationella samarbetet för innovation, forskning, utveckling och införande av metoderna och avtal om hur de ska finansieras.

Viktiga budskap för stater och civilsamhälle

  1. Tiden för ledarskap är inne. Styrningen av klimattekniken måste tydliggöras innan man börjar med storskalig forskning och drift. De som börjar diskutera detta tidigt kommer att ha en avgörande roll på ett kritiskt område inom den globala styrningen.
  2. Vi måste lära oss mer. Världen vet för lite om risker, oönskade följder och möjliga fördelar med solstrålningskontroll (solar geoengineering). Forskning med bra styrning kan bidra till att svara på de här frågorna och att sätta en agenda i frågor som är viktiga för allmänheten.
  3. Alla måste vara med. Ingen enskild global institution kan hantera alla dimensioner av styrningen av klimattekniken. Styrningen måste komma både uppifrån och nerifrån, och spänna över och mellan processer och institutioner på olika sätt. Civilsamhället, trossamfund, företag, unga människor och andra måste allesammans göra sina röster hörda.

Granskad av

Janos Pasztor

Senior Fellow och Executive Director, C2G2 Initiative on Geoengineering, Carnegie Council

Klimatmanipulering: Riskhantering

Det finns för närvarande inte något enskilt enhetligt styrningsramverk för att hantera de risker som är kopplade till klimatmanipulering (geoengineering). Inte heller finns det någon uppsättning sammankopplade delar...

Läs mer