Pandemin är den mest akuta globala katastrofrisken för det internationella samfundet att hantera. Nästan lika angeläget är det att ta itu med klimatförändringarna och annan miljöförstörelse. Samtidigt är missnöjet med det globala beslutssystemet stort. Krav på en reformering av FN höjs, liksom tillskapandet av ett nytt överstatligt organ med mandat att fatta bindande globala beslut om hur globala risker ska hanteras. Det framgår av en undersökning från Global Challenges Foundation som spårar attityder till globala risker i tio länder runt om i världen.
Pandemier rankas som den mest akuta globala risken för det internationella samfundet i Global Challenges Foundations enkätundersökning utförd av Novus. Drygt nio av tio, eller 91 procent, av den tillfrågade befolkningen i de tio undersökta länderna anser att pandemier utgör den största globala risken.
I Sverige är siffran ännu något högre, 93 procent. När motsvarande undersökning gjordes för två år sedan hamnade risken för pandemi först på femte plats med 75 procent bland de tio undersökta länderna Australien, Brasilien, Kina, Tyskland, Indien, Ryssland, Sydafrika, Sverige, Storbritannien och USA. Undersökningen genomförs vartannat år och denna är den fjärde i ordningen.
När ledarna för G20-länderna träffas mot slutet av veckan för ett virtuellt möte har världen blivit osäkrare jämfört med för två år sedan. Enligt undersökningen har den andel som känner sig osäkrare ökat från 59 procent 2018 till 63 procent i år. Störst andel av dem som känner sig osäkrare återfinns i Sydafrika, Australien, Ryssland och Brasilien, lägst andel i Indien, Tyskland och Sverige. För två år sedan var 68 procent av svenskarna osäkrare, mot dagens 61 procent.
“Det är tydligt att våra nuvarande system för globalt samarbete inte gör att människor känner sig säkra”, säger Jens Orback, verkställande direktör för Global Challenges Foundation.
”När vi bad människor att lista tre ord för att beskriva världen idag var några av de vanligaste efter ’pandemi’ ’skrämmande’, ’osäkra’ och ’kaotiska’. Vår undersökning tyder på att medborgare runt om i världen har förtroende för multilaterala åtgärder men vill att politiska ledare snarast ska hitta nya och förbättrade sätt att lösa de mest pressande globala riskerna tillsammans. ”
En majoritet av samtliga svarande, 64 procent, anser att politikerna inte gör tillräckligt för att förhindra spridningen av covid-19. Värst är situationen i Brasilien där drygt fyra av fem av landets medborgare är missnöjda med landets hantering av smittan. Tillsammans med Kina och Australien har Brasilien högst andel som anser att pandemin är det mest akuta hotet.
I Sverige och Tyskland är ländernas befolkning ganska nöjda med politikernas strategier, vilket till någon del kanske kan tillskrivas sommarens minskade smittspridning. I Sverige och Tyskland är endast 44 procent, respektive 31 procent, kritiska. I USA är 63 procent kritiska till hanteringen, vilket sannolikt också påverkat utgången av det nyligen genomförda presidentvalet.
Att bekämpa pandemin har sammantaget allra högsta prioritet med 65 procent, men skillnaderna är stora mellan länderna. Fyra av fem kineser har åtgärder mot pandemin som sin högsta prioritet, mot bara var tredje svensk.
Näst efter pandemin anses klimatförändringarna utgöra den största globala risken. Andra större risker är annan miljöförstöring, politiskt våld, massförstörelsevapen, fattigdom och befolkningstillväxt. Bland svenskarna anses det nästan lika angeläget att ta itu med annan miljöförstöring som med klimatet. Drygt varannan svensk har hotet om annan miljöförstöring som näst högsta prioritet. Även Kina och Tyskland ser miljöförstöringen som en högt prioriterad fråga.
Närapå nio av tio runt om i världen och på de olika kontinenterna är beredda att sänka sin levnadsstandard för att rädda klimatet. Störst andel av dessa återfinns i Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina. Det är också i dessa länder som människor känner sig mest påverkade av klimatförändringarnas negativa konsekvenser i form av höga temperaturer, föroreningar, torka och bränder samt översvämningar.
Rapporten visar att de folkvalda inte gör tillräckligt för att tackla klimatförändringarna. Mest kritiska är befolkningen i Brasilien, Sydafrika och Indien. Mer än tre av fyra i dessa länder instämmer i påståendet om att politikerna inte gör tillräckligt för att motverka klimatförändringarna. I Sverige är motsvarande siffra 67 procent.
Samtidigt delar undersökningen ut ett underbetyg till FN och världens politiska ledare. Knappt var tredje svensk tror att nuvarande globala beslutssystem klarar att hantera de gränsöverskridande riskerna, det dubbla gäller för genomsnittet i de tio länderna. Närapå nio av tio anser att FN behöver reformeras för att bättre kunna hantera globala risker, och hela åtta av tio vill att det bildas ett globalt överstatligt organ som kan fatta bindande beslut. Även svenskarna, närmare sju av tio, ser ett behov av att reformera FN.
För ytterligare information och intervjuer, vänligen kontakta Ulrika Westin, kommunikationschef, e-post: ulrika@globalchallenges.org, mobil: 070 890 02 01.
Om undersökningen
Opinionsundersökningen genomfördes av Novus för Global Challenges Foundation i juni och juli 2020 och omfattade 10 154 webbaserade intervjuer med människor i åldern 18-79 år i tio länder världen över. Globala katastrofrisker definieras som händelser eller hot som kan orsaka mänskligheten allvarliga skador över hela världen, oavsett omedelbart eller i framtiden, med potential att påverka 10 procent eller mer av världens befolkning. Läs hela undersökningen här.
Om Global Challenges Foundation
Global Challenges Foundation arbetar för att väcka djupare förståelse för de globala riskerna som hotar mänskligheten och katalyserar idéer för att ta itu med dem. Grundad i en vetenskaplig analys av risker samlar stiftelsen de bästa tänkarna från akademi, politik, näringsliv och civilsamhället för att skapa transformativa metoder för att säkra en bättre framtid för alla. www.globalchallenges.org/sv
