Stiftelsen Global Challenges Foundation (GCF) grundades 2012 av den svenske finansanalytikern och författaren Laszlo Szombatfalvy. Målet för Stiftelsens arbete är att medverka till att minska de största globala problemen och riskerna som hotar mänskligheten.

En ny global värld

Världen har förändrats radikalt under de senaste hundra åren. I många avseenden är det en förändring till det bättre. Både den genomsnittliga levnadsstandarden och livslängden har stigit väsentligt i de flesta länder. Dessutom har de tekniska landvinningarna gjort samhället globalt, både ekonomiskt och kulturellt.

Det finns dock en tydlig baksida av denna, i grunden, positiva utveckling. En del av de tidigare problemen har blivit större och nya risker har dykt upp som hotar mänskligheten. Den kanske mest dramatiska förändringen är att människan, för första gången, är i stånd att allvarligt skada det ekosystem som vi alla är helt beroende av - och är dessutom på god väg att göra det.

Den viktigaste bakomliggande faktorn är ett fyrfaldigande av jordens befolkning under det senaste seklet. På grund av denna befolkningsexplosion, tillsammans med en kraftigt ökad levnadsstandard i många länder, har förbrukningen av energi och andra naturresurser stigit markant. Detta har i sin tur lett till omfattande, storskaliga miljöförstöringar, inklusive klimatförändringen.

Tillsammans med ledande forskare har Stiftelsen identifierat ett tiotal s.k. globala katastrofala risker. Det är risker som kan hota existensen för minst en tiondel av jordens befolkning. Beskrivningen av och forskningen kring dessa risker redovisas i Stiftelsens årsböcker.

Fokusområden

När Stiftelsen i november 2016 inbjöd tänkare från hela världen att lämna förslag till hur de globala utmaningarna kan hanteras på ett effektivare och rättvisare sätt än hittills, valde man att fokusera på de fem största och mest aktuella riskerna och problemen.

  • Klimatförändringen är den mest välkända och största risken som kan hota hela mänsklighetens existens. I Parisavtalet från 2015 har majoriteten av världens statschefer förbundit sig att verka för att den globala uppvärmningen stannar vid 1,5 - 2,0 grader, jämfört med den förindustriella nivån. Om detta lyckas är dock högst osäkert – inte minst om USA står fast vid sitt beslut att lämna överenskommelsen. Dessutom finns en uppenbar risk för storskaliga klimatkatastrofer även om uppvärmningen stannar vid 2 grader.
  • Annan storskalig miljöförstöring. Jordens ekosystem är basen för mänskligt liv på jorden, men överutnyttjande av flera naturresurser och andra miljöförstöringar hotar på längre sikt såväl livsmedels- och vattenförsörjningen som ekosystemets motståndskraft.
  • Politiskt betingat våld. Det politiska våldet tar sig många uttryck: Krig mellan nationer, inbördeskrig, folkmord och folkfördrivning. Under de senaste decennierna har detta också resulterat i en omfattande, ofrivillig och svårhanterbar migration. Här lurar också hotet om att vissa stater kan använda massförstörelsevapen. Det handlar om såväl nukleära som kemiska och biologiska vapen.
  • Befolkningstillväxten.  Enligt FN:s senaste prognos förväntas jordens befolkning fortsätta att öka snabbt: från dagens ca 7,5 miljarder till 11,2 miljarder människor år 2100. En sådan utveckling skulle inte bara bli ett enormt problem när det gäller fattigdomsbekämpningen, det skulle också väsentligt öka de andra globala riskerna och orsaka migrationsrörelser av aldrig skådad omfattning.
  • Extrem fattigdom. Detta är inget direkt hot, utan en pågående katastrof. Idag lever ca tio procent av världens befolkning i extrem fattigdom, d.v.s. de har mindre än 1,90 US-dollar för sin dagliga försörjning. En betydande del av de fattiga saknar dessutom rent vatten och grundläggande hälsovård. Den kanske mest tragiska effekten är att dagligen dör ca 16 000 barn före fem års ålder, huvudsakligen på grund av orsaker som hade kunnat förebyggas. Fattigdomen utgör även ett stort indirekt hot mot mänskligheten genom att praktiskt taget hela den förväntade befolkningstillväxten sker i de fattigaste länderna.

Underskattade risker och ett föråldrat politiskt system

Dessa fem huvudutmaningar är dessutom inbördes beroende och påverkar varandra negativt, vilket kräver omedelbara, gemensamma åtgärder av världens stater. Eftersom detta innefattar de största hoten mot mänskligheten bör de ligga högst på den internationella politiska agendan för att skydda nuvarande och framtida generationer.

Så är inte fallet. Det globala system som skapats för att hantera globala problem – främst Förenta Nationerna och dess underorganisationer – klarar inte att hantera de stora globala problemen på ett effektivt och rättvist sätt. De hittills vidtagna och beslutade åtgärderna för att möta de största riskerna har varit otillräckliga. Riskerna och problemen kvarstår i dag och i flera fall har rentav ökat – trots att de varit kända i decennier. Detta har hänt huvudsakligen av två skäl:

  • En underskattning av riskernas och problemens dimensioner på grund av otillräckliga kunskaper liksom till följd av bristfälliga eller obefintliga risk- och problemanalyser. 
  • Det internationella politiska systemet har ännu inte anpassat sig till dagens världssamhälle.

Vad gör Stiftelsen?

För att minska de största globala riskerna och problemen som hotar mänskligheten, arbetar Stiftelsen längs två parallella vägar:

1. Öka kunskaperna och insikterna om de stora globala riskerna och problemen  hos beslutsfattare, opinionsbildare och allmänhet.

2.  Stimulera debatt och tänkande kring nya, bättre och rättvisare modeller för hur de största globala hoten och utmaningarna kan hanteras på ett effektivare och rättvisare sätt.

Stiftelsen har sedan starten 2012 initierat och stött ett antal olika projekt som ligger i linje med Stiftelsens mål. Bland de mest framstående projekten kan följande nämnas:

  • New Shape Prize På New Shape Forum i maj 2018 tilldelade GCF totalt 1,8 miljoner USD till 3 finalister i Global Challenges-priset 2017:  A New Shape, Nya former för globalt samarbete. Det var en tävling som sökte förbättrade modeller för internationellt samarbete som kunde klara av de mest angelägna hoten mot mänskligheten. Priset syftade till att stimulera visionärt tänkande från de bästa tänkarna inom akademin, politiken, näringslivet och civilsamhället för att skapa transformativa tillvägagångssätt och säkra en bättre framtid för alla. Tävlingen mottog 2702 bidrag från 122 länder, en återspegling av det verkligt globala engagemang som GCF eftersträvade.
  • New Shape Forum, som hölls den 27-29 maj 2018, samlade över 200 ledande tänkare och experter i Stockholm. Deltagarna diskuterade goda idéer för att förbättra global styrning för att ta itu med världens mest angelägna problem, genom att bygga vidare på de bästa inslagen från New Shape Prize. Talare på evenemanget inkluderade Margot Wallström, vice statsminister och utrikesminister, Michael Møller, generaldirektör för FN:s kontor i Genève och Johan Rockström, internationellt erkänd vetenskapsman, utgående verkställande direktör för Stockholms Resilience Center och tillträdande direktör för Potsdam Institute for Climate Impact Research.
  • New Shape Process GCF är fortsatt mycket engagerad i att stödja den vidare utvecklingen av idéer som kan förbättra de globala styrmodellerna för att mildra de största riskerna som mänskligheten står inför idag. I juni 2018 valde GCF ut 5 arbetsgrupper som kommer att få finansiering som en del av kraftansträngningen för att stödja forskningen, kunskapen och utarbetandet av mer holistiska modeller av global styrning. Dessa grupper kommer dessutom att ha möjlighet att presenteras på Paris Peace Forum i november 2018, där världsledare, experter och tänkare kommer att delta.
  • Global Challenges på Handelshögskolan i Stockholm. Stiftelsen har anslagit totalt 40 milj SEK under en tioårsperiod för att skapa utbildningsspåret Global Challenges på Handelshögskolan i Stockholm.
  • Periodiska rapporter där Stiftelsen tillsammans med forskare och tänkare över hela världen presenterar fakta och idéer kring globala risker och hur dessa ska kunna hanteras och reduceras.
  • Opinionsundersökningar. Stiftelsen har tillsammans med ledande opinionsinstitut vid två tillfällen (2014 och 2017) undersökt hur invånare i olika länder värderar olika globala risker och hur de tillfrågade anser att dessa bör hanteras.
  • Event. Stiftelsen engagerar sig fortlöpande som initiativtagare, deltagare eller sponsor i olika internationella möten och konferenser om globala risker och globala styrmetoder.

Läs mer: En utförligare beskrivning av och diskussion kring problemen och riskerna hittar du under rubriken ”Stiftelsens analys”. Flertalet av de rapporter och undersökningar som Stiftelsen medverkat till finns även för nedladdning på hemsidan. Här finns också Laszlo Szombatfalvys bok ”Vår tids största utmaningar” som publicerades 2010 på Ekerlids förlag.

Stiftelsen Global Challenges Foundation arbetar för att öka kunskapen och förståelsen för globala katastrofala risker. I de fall då Stiftelsen lämnar finansiellt stöd till specifika forskningsprojekt, utförs detta arbete av oberoende forskare utan inblandning från Stiftelsen. För resultaten av denna forskning, liksom eventuell publiceringen av dessa, ansvarar de enskilda forskarna. De uppfattningar som redovisas kan avvika från Stiftelsens uppfattning och ståndpunkter.